NATALIE FILIPSSON

De senaste dagarna har jag kännt känslor jag aldrig kännt förut, obehagliga känslor!
Det har varit en känslomässig berg-och-dalbana.
Många tårar har runnit nerför mina kinder.
Jag har varit enormt disträ, jag har kommit på mig själv sittandes och bara stirra in i väggen.
Huvudet har varit fullt av tankar som gjort att jag fått ont i magen och varit jätte trött.
Igår somnade jag efter skolan vilket jag inte brukar göra.

Imorgon gäller det, då ska jag till kungsgatan 21 och för första gången på drygt 3 år kommer jag dit utan nyckel och måste därför ringa/knacka på.
Tanken på det är hemskt, och bara det gör mig nervös..
Jag har föreställt mig allt jag ska säga och vad han kommer säga tusentals gånger.
Utan att jag ens vill så finns det i huvudet, och det snurrar som en tornado.

Det hemska är att jag vet att jag inte är den enda som mår dåligt, vi är faktist två,
men jag tog steget därifrån..

Nu är det så svårt att inte höra av sig varje dag som man brukar, och saknaden växer.
Jag skulle bara vilja springa, allt vad jag orkar, knacka på och omfamna dig.

Jag vill bara att allt ska lösa sig, för jag älskar dig <3

-/N